Nyhet 2020

Så banar vi vägen för idéerna som ska göra Uppsala klimatpositivt

Uppsala har ambitiösa mål – staden och landsbygden ska vara klimatneutral 2030 och klimatpositiv 2050. För att lyckas krävs stora förändringar på alla nivåer i samhället, från individen som tar cykel istället för bil till företaget som utvecklar en cirkulär affärsmodell. Och det måste ske snabbt. Men det går att göra, säger Lars Johansson, ansvarig för innovation i projektet Klimatfärdplan Uppsala: ”Vi har många bra verktyg, smarta idéer och lösningar, men vi måste börja använda dem i större skala”.

Projektet Klimatfärdplan Uppsala ska bli en konkret vägledning på resan mot en fossilfri välfärdskommun.

– Ett stort fokus är att stärka kapaciteten för innovation, det vill säga stödja aktörer för att öka mottagligheten och beredskapen för hållbara idéer och klimatpositiva sätt att driva sin affär och verksamhet, säger Lars Johansson.

Han är innovationsledare och verksamhetsansvarig för hållbara samhällen på Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle (STUNS) och arbetar under det kommande året till stor del med Klimatfärdplan Uppsala.

”Nya idéer är bara toppen av isberget”

– Förändring är svårt, fortsätter Lars. Men för att nå klimatmålen måste utsläppsminskningen öka från en procent årligen till cirka 14 procent årligen, och det går bara genom att förändra system och strukturer i grunden. Därför måste vi också förbereda samhället på den omvandling som krävs.

Lars trycker speciellt på vikten av att ta ett helhetsgrepp om klimatutmaningarna – det räcker inte att arbeta med en fråga i taget.

– Den typen av successiva och inkrementella reformer har vi varit väldigt bra på i Sverige, men nu måste vi växla upp och se till helheten. Vi står inför en transformation av samhället och då är ett systemangrepp det enda rimliga, säger Lars.

Hållbara lösningar och ny teknik är väsentliga för klimatomställningen, menar han.

– Men de är bara toppen av isberget. Klimatfärdplan Uppsala ska bidra till att möjliggöra ett systemskifte, och den typen av förändring kräver att vi går på djupet för att öka kunskap, kompetens och finansiering, skapa nya lagar och bidra till andra kulturella värderingar, säger han.

Med fokus på 76 omställningsmål

Om Uppsala ska vara hållbart i framtiden behöver alla aktörer i Uppsala stå bakom och bidra till de planer och åtgärder som tas fram inom färdplanen. I ett första steg utvecklas nätverket Uppsala Klimatprotokoll, som består av företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar, till ett innovationsteam. Under våren bedrivs sedan projekt inom olika ämnesområden med syfte att ta fram konkreta åtgärder för omställning och utsläppsminskning.

– Under våren håller vi flera digitala workshops om åtgärder som kan minska gapet mellan läget i klimatet just nu och de 76 omställningsmål som har tagits fram av det oberoende och tvärvetenskapliga expertrådet Klimatpolitiska rådet, som antogs av riksdagen 2017. Workshopdeltagarna kommer fokusera på lösningar till mål som är mest relevanta för dem, som till exempel ”ökad andel kollektiv-, gång- och cykeltrafik”, säger Lars.

Det är allas ansvar

Hösten 2021 är klimatfärdplanen färdig. Då kommer Uppsala använda och följa den. Den kommer ge vägledning och visa hur vi gemensamt kan nå målen, säger Lars och fortsätter:

– Det handlar inte om att vi måste uppfinna elbilen eller solcellen. Vi har många bra verktyg, smarta idéer och lösningar, men vi måste skala upp och få fler att börja använda dem. Och det är ett ansvar som ligger på alla nivåer i samhället.

Foto: Lars Johansson, Innovationsledare Klimatfärdplan Uppsala och STUNS Hållbara Samhällen, fotograf Ramboll.