Nyhet

Foto: Emma Ringqvist, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun.

Uppsalas föreningsliv bidrar till utvecklingen av en hållbar landsbygd

Hur ser Uppsalas landsbygder ut 2050 för att klara hållbarhetsutmaningarna? Det fick föreningslivet möjlighet att tycka till om på ett dialogmöte som gick av stapeln den 4 mars. Synpunkterna från det 40-tal föreningar som deltog bidrar nu till Klimatfärdplan Uppsala, ett projekt som ska visa vägen till ett klimatpositivt Uppsala. ”Det är inte så vanligt med den här typen av visionära möten”, säger Emma Ringqvist, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun.

Hemmajobb. Kunskapsdelning. En mer utvecklad kollektivtrafik. Cirkulär ekonomi, bostadsdelning och direkthandel mellan småskaliga producenter och konsumenter av närodlad mat – ja, det är bara några av utvecklingsförslagen för en hållbar och levande landsbygd som framkom under dialogmötet. Emma Ringqvist, som arbetar med hållbar landsbygdsutveckling på Uppsala kommun och var initiativtagare till mötet, upplevde att intresset för ämnet var stort.

– Vissa föreningar återkom i efterhand med ännu fler synpunkter att föra in i protokollet, säger hon.

Flera deltagare från den lokala överenskommelsen (LÖK)

Allt från sport- och landsbygdsföreningar till hembygdsgårdar, lokala utvecklingsgrupper, församlingar och turismverksamheter deltog i dialogen. De diskuterade bland annat hur vi kan bo, resa och äta hållbart 2050 – och vad föreningslivets framtida roll på landsbygden kommer vara.

– Det är en utmaning att hålla fokus på framtiden. Som en förening brinner man ofta för att verksamheten ska fungera här och nu, men vissa saker som är problematiska på landsbygden idag är relevanta även för framtiden. Infrastruktur och kollektivtrafik är bra exempel, säger Emma.

”Urbanisering är inte lösningen”

Möjligheten att leva lokalt är en viktig fråga för en hållbar landsbygd, menar hon.

– Vi vill ha landsbygd och ska alltid ha det. Därför måste det finnas lokal service som matvarubutiker, vårdcentraler och co working-platser så man slipper resa, vilket är en klimatbov som landsbygden brukar förknippas med. Det behövs tätorter utanför Uppsala stad som kan erbjuda service, och i kommunen finns möjlighet till en sådan struktur, säger Emma. Hon fortsätter:

– Vi har cirka 13 tätorter runtom Uppsala som kan erbjuda nödvändig service till ett större upptagningsområde.

För hela Uppsala

Klimatfärdplan Uppsala ska resultera i en konkret vägledning till en klimatpositiv stad och landsbygd. Projektet ska vara färdigt i september 2021.

– Om Uppsala ska vara hållbart i framtiden behöver alla aktörer i Uppsala stå bakom de planer och åtgärder som tas fram. Därför är den här typen av dialog med de som bor och verkar i kommunen så värdefull för färdplanens utformning. Tillsammans kan vi möta utmaningen med klimatförändringar, säger Lars Johansson, innovationsledare inom Klimatfärdplan Uppsala och verksamhetsansvarig för hållbara samhällen på Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle (STUNS).

Idéerna som framkom under dialogmötet förevigades med så kallad ”visual recording”. Illustratör är Maja Larsson.

Gästföreläsare på dialogmötet den 4 mars var Upplandsbygd och Mikrofonden. Mikrofondens vision är att fler sociala företag behöver växa. Upplandsbygd finansierar hållbara utvecklingsprojekt i fyra kommuner i uppland. Illustratör är Maja Larsson.

Som underlag till vidare diskussioner presenterade Pernilla Hagbert, forskare på KTH, forskningsprogrammet ”Bortom BNP-tillväxt – scenarier för hållbar samhällsbyggnad”. Under 2014–2018 undersökte forskare inom programmet hur en framtid utan tillväxt kan se ut, eftersom ökad produktion och konsumtion i Sverige och globalt riskerar att öka miljöproblemen. Illustratör är Maja Larsson.